Hallands hamnar

Arbetet med att ta fram ett underlag för att kommunfullmäktige i Halmstad och Varberg ska kunna ta ställning till ett gemensamt hamnbolag går in i en ny fas. Expertutredningen kommer inom kort att lämna ifrån sig sin slutliga bedömning. Den pekar på att det finns goda möjligheter att inom ramen för ett gemensamtägt bolag kunna möta framtida hamnkunder på ett bra sätt. Under en rätt lång följd av år har hamnarnas omsättning varit relativt konstant eller till och med dalat något. Men gemensamma resurser är möjligheterna sannolikt betydligt bättre.

Men frågan är större än två hamnar. Det finns ett övergripande kommunalt perspektiv som nu ska läggas till. Det handlar om hur vi på bästa sätt ska lösa ägarstyrningsfrågan, men vi behöver även se frågan ur ett samhällsbyggnadsperspektiv innan vi tar ställning.

Min bedömning är att frågan bör kunna behandlas i kommunfullmäktige innan sommaren.

Hallands befolkning ökar

Nyligen uttalade statsministern är det bör vara möjligt för människor att  i större utsträckning arbeta efter det att man fyllt 65 år. För det fick ha kritik. Kvällstidningarna fylldes av rubriker med “läsarstormar”. Men några av Reinfeldts motståndare vågade uttrycka förståelse för att frågan bör diskuteras från flera utgångspunkter. Jag tror att fler debattörer skulle tjäna på att ta sig en titt i statistik som visar bedömda förändringar av befolkningsstrukturen.

Glädjande nog har vi anledning att tro att Hallands befolkning kommer att öka under perioden 2010-2030. Fler andra län i landet minskar. Enligt den omvärldsanalys som regionfullmäktige kunnat ta del av kommer Halland att ha cirka 344 000 invånare 2030. Det är de över 65 år som ökar mest. Ökningen är ca 39 % för dem, medan ökningen för totalbefolkningen är ca 15 %. Det är skillnader som medför att spelplanen förändras både för individer och samhället i stort. Det är dumt att bortse från detta och låtsas som om detta inte kommer att inträffa. Prognoser kan slå fel, men trenden verkar tydlig.

När Otto von Bismarck införde folkpension i Tyskland under 1800-talets sista decenium sattes pensionsåldern till 70 år. Medellivslängden i Tyskland var 45 år. Hans löften var med andra ord samhällsekonomiskt relativt riskfria vid tiden för införandet. Det behöver inte påpekas att vi idag har ett helt nytt läge då betydligt färre ska försörja allt fler. Sverige har genom beslut av en bred majoritet i riksdagen ett med internationella mått mätt robust och flexibelt pensionssystem. Tittar vi på framtida befolkningsprognoser för Halland och Sverige så tror jag att de flesta förstår att flexibiliteten när det gäller när vi ska gå i pension bör öka ytterligare. Individuella och samhällsekonomiska hänsyn talar för det. Jag ser det som en av de stora och viktiga politiska utmaningarna att ha förmågan att förstå och bemästra denna typ av frågor. Större än många av de dagliga beslut som vi arbetar med i politiken.

Det är endast 20 år till 2030. Om den befolkningsutvecklingen i Halland fortsätter att utvecklas enligt nuvarande prognoser, med bedömd sammansättning av olika åldersgrupper, så kommer kommunalskatten att öka med över 3 kronor och regionskatten med cirka 1:40 kr. Den del av befolkningen som förvärvsarbetar måste således avstå en betydligt större del av sina inkomster för att kommuner och landsting ska klara välfärdsuppdraget. Detta kommer troligen även att påverka tillväxten. Dessutom kommer behovet av arbetskraft i välfärdssektorn att öka betydligt.

För egen del tycker jag det vore på sin plats att skapa förutsättningar för en klok debatt med inriktning på hur vi ska finna rimliga och långsiktiga strategiska lösningar. Jag vill tro att finns stora möjligheter i det som sker. Men vi måste vara beredda på att tänka i nya banor.

Om sociala företag och nästa veckas arbete

Veckan har som vanligt passerat i snabbt tempo. Vi har haft möte med både ledningsutskottet och kommunstyrelsen. Likaså har vi inom Femklövern jobbat med de konkretiserade målen inför kommande budget.

I onsdags var jag i Bryssel på sammanträde med det ekonomiska och socialutskottet i regionkommittén. På dagordningen stod bland annat ställningstagande till den europeiska globaliseringsfondens framtida utformning. I en förberedande diskussion inför en kommande rapport talade vi om “sociala företag”. Jag framförde uppfattningen att rapportören bör ha med tydliga skrivningar om behoven av att göra det möjligt för kommuner att handla av sociala företag utan att komma i konflikt med upphandlingsregler.

För egen del tänker jag på de möjligheter som kan finnas för människor med funktionsnedsättning som idag t.ex. arbetar inom daglig sysselsättning att kunna starta sociala företag. I ett sådant fall agerar man inte på en marknad med samma förutsättningar som företag i allmänhet. Samtidigt kräver detta en tydligare definition av sociala företag, vilket jag också uppmanade rapportören att diskutera i sin rapport, som troligen kommer på utskottets bord i slutet på april.

Nästa vecka är det sammanträde med både Rådhus AB och verksamhetsberedningen. Verksamhetsberedningen har att ta ställning till resultatbalanseringar för 2011. Redan nu vet vi att det preliminära bokslutet pekar på ett balanskravsresultat på ca 188,5 mkr. Det känns bra att Halmstads ekonomi fortsätter att vara god. Att ta ansvar för ekonomisk uthållighet är viktigt för att kunna säkra en god kommunal service.

Regionfullmäktige har sammanträde på onsdag. Förutom ett antal beslutsärenden så ägnas tid åt omvärldsanalys och information kring arbetet med trafikförsörjningsplanen. Det låter lite abstrakt med trafikförsörjningsplanen, men den handlar ju om hur vi ska prioritera utvecklingen av tåg- och busstrafiken, som har så stor betydelse för så många människor.

Jag kommer, tillsammans med några kollegor, också att besöka Växjö och kommunledningen där. Halmstad har sedan många år ett informationsutbyte med Växjö en gång om året. Båda kommuner växer snabbt och står inför liknande utmaningar, vilket gör det intressant att jämföra hur vi jobbar.

Framtidsdiskussioner på kommunstyrelsen

Vid dagens sammanträde med kommunstyrelsen fördes två framtidsinriktade diskussioner på kommunstyrelsen. Ledamöterna fick en delrapport från utredningen om HallandsHamnar.

Utredarna pekar på de goda marknadsmöjligheter som ett sammanslaget bolag kan få i och med att Varberg och Halmstad tillsammans blir en av Sverige tio största hamnar. En mer komplett underlag kommer att vara klart om en dryg månad. Därefter återstår en politisk behandling i Varberg och Halmstad.

Lyckas vi sy ihop detta på ett bra sätt så ser jag goda möjligheter till förbättrad regional tillväxt i Halland.

Idag lyftes den näringspolitiska strategin in på kommunstyrelsens bord på ett bra sätt. Halmstad har blivit en kommun där andeln högutbildade är större än för ett antal år sedan. Vårt näringsliv innehåller fler kunskapsintensiva företag. Men vi behöver utvecklas ytterligare i den riktningen. Vi ser till exempel att “framtidens elektronik” är ett segment som skulle kunna utvecklas väl och bli en tillväxtfaktor.

I det större perspektivet är utmaningen att utnyttja Halmstads läge. Å ena sidan ligger vi i utkanten av två regionen, Göteborg och Malmö. Å andra sidan så ligger vi centralet mellan dessa båda storstäder samtidigt som vi har en mycket tydlig koppling till de småländska industriregionerna.

Jag känner att vi nu är på gång med en process som skapar känsla och nerv i företagsutvecklingen. Det startar och etableras många företag i Halmstad, men vi har en uppgift att formulera visionen så att alla kan sträva åt samma håll för att förstärka våra positiva tillväxtfaktorer.

Månadsskifte

Nästa vecka har vi redan månadsskifte. Jag inleder veckan bland annat med att vara ordförande på Söndrumsmoderaternas årsmöte i Tylebäck. Kommunstyrelsen har möte hela tisdagen. Det är ett informations- och diskussionsmöte. KS arbete har verkligen förändrats det senaste året. Tidigare var det mest ett sammanträde där beslut klubbades. Men nu är det en möjlighet till diskussioner på ett helt annat sätt.

På tisdag blir det delrapport från den utredning som håller på att titta på förutsättningarna för Hallands hamnar att bilda ett gemensamt bolag för Halmstad och Varberg. Vi kommer att tala om den strategiska näringslivsutvecklingen i Halmstad. Det känns bra att strategifrågorna blir tydligare i KS. Det aktuella projektet om Stadens hjärta finns också på agendan. Därutöver ett antal beslutsärenden från samhållsbyggnadsutskottet.

På onsdag förmiddag är det ett viktigt kunskapsmöte i Varberg om framtidens hemsjukvård. Det är en fråga som följt med under många år. Fördelningen av kostnader och ansvar mellan kommunerna och regionen är ännu inte löst på ett bra sätt. Vi får se om Varbergsmötet kan ge oss ökade kunskaper i frågan.

Därefter har jag förberedelser för sammanträde med styrelsen för Halmstad Rådhus AB senare i februari. Vi har ett möte med juryn för det s.k. LIFE priset som Entreprenörsregionen delar ut till bästa uppsats av lärarstudent som skriver om entreprenöriella ämnen. Lite trist att det är så få som söker. Priset är trots allt på 50 000 kronor. I år är Älmhult ordförandekommun vilket innebär att prisutdelning sker där i oktober. Vi ska se över kriterierna för priset.

För min del blir det därefter KSO konferens i Stockholm i slutet på veckan. Arbetsmarknadsministern, finansmarknadsministern och infrastrukturministern finns med på agenden, liksom både moderaternas partisekreterare och biträdande partisekreterare. Det är alltid givande att träffa sina KSO kollegor och få möjligheter till ett erfarenhetsutbyte.

Gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras

Det känns mycket bra att en tydlig politisk majoritet ställt sig bakom det förslag till handlingsprogram för hållbara transporter som nu är på väg fram till kommunfullmäktige i februari. Arbetet med planen har pågått under flera år. Men så är det också ett omfattande dokument med ambitionen att fungera som underlag för beslut med sikte på år 2030.

Nytt planen är bland annat synen på olika sätt att förflytta sig. Tidigare har vi inte talat om särskilda åtgärder för gångtrafiken. Nu är gång och cykel uppdelat. Cykel som transportmedel får en betydligt högre status genom att särskilda superstråk för cykel lyfts fram som en möjlighet att användas som det kanske viktigaste transportmedlet för många inte minst för att ta sig till och från arbetet. Eftersom nationella studier visar att cirka 50% av alla bilresor är kortare än 5 kilometer, så menar jag att det finns en betydande potential för fler att i framtiden använda cykel om cykelvägnätet upplevs som tillgänglig och säkert.

Planen uttalar att biltrafiken ska ha god framkomlighet i huvudvägnätet, men samtidigt är det en tydlig ambition att minska biltrafiken främst i de centrala delarna. När vi säger minska så skall samtidigt hänsyn tas till att folkmängden ökar. Antalet bilar kommer sannolikt att bli fler, men inte öka i samma takt som befolkningen eftersom ett förbättrat utbud av möjligheter till gång, cykel och kollektivtrafik gör att fler väljer att förflytta sig på andra sätt än med bil.

Vi kommer att arbeta efter fyrstegsprincipen. Det innebär att enklare förändringar väljs först och stora investeringar sist. Det betyder att vi ett evemtuellt beslut om en ny bro över Nissan blir aktuell i ett senare skede, kanske någon gång kring 2020-2030. Då kommer vi att se om behovet av ny bro kvarstår efter att en rad andra åtgärder vidtas. Å andra sidan kan en kombinerad gång, cykel och bilbro över Nissan innebära en fin möjlighet att ta sig med cykel eller promenera längs kusten. Jag bedömer också att en ny bro kommer att behövas om utbyggnaden av bostadsområden på Söder och Tullkammarkajen förverkligas.

Jag rekommenderar alla som är intresserad av Halmstads utveckling att ta del av transportplanen och läsa alla delar.

EU och kommunerna

En gång per månad träffas kommun- och landstingspolitiker i SKL:s regi inom ramen för SKL:s beredningar. Det är ett utmärkt forum för att få ökad kunskap om vad som är på gång i olika avseende. När den moderata gruppen möts har vi ofta besök av någon företrädare för regeringen. Denna gång kom Beatrice Ask och redogjorde för de relativt många lagförslag som är på väg fram inom justitiedepartementet.

Eftersom jag är vald till EU:s regionkommitté så är jag även adjungerad till SKL:s internationella beredning. Denna gång hade beredningen besök av Danmarks ambassadör i Stockholm. Hon redogjorde för de prioriteringar som det danska ordförandeskapet vill lyfta fram under första halvåret 2012.

Det handlar om fyra punkter. Stabilitetsfrågorna och de ekonomiska utmaningarna för Europa är en självklar punkt. Arbetet för ett mer dynamiskt Europa är den andra punkten. Inom detta område är ett antal lagförslag från kommissionen på gång. Det gäller till exempel arbetstidsdirektivet, upphandlingsfrågor, en digital inre marknad m.m. Dessa kommer naturligtvis att påverka kommunerna direkt. Klimatfrågorna är den tredje punkten och till slut arbetet för ett säkert Europa.

För oss i Halland är frågan om sammanhållningspolitikens utformning efter 2013 särskilt viktig. Det finns en diskussion om att EU:s fonder främst ska gå till de delar av Europa med lägst tillväxt. Personligen tror jag det är viktigt att även tillväxtområden som till exempel Halland kommer ifråga eftersom de områden som tillåts växa samtidigt generarar tillväxt också i andra områden.

Det är egentligen märkligt att det i så liten utsträckning förs en diskussion i Sverige om hur sammanvävt vi lever i en global ekonomi. Det är inte enkelt att göra det på ett pedagogiskt sätt. Men det är nödvändigt med ökad förståelse för att kunna fatta rätt beslut på lokal nivå.

Femklövern aktiv i näringslivsfrågan

Det var intressant att läsa kommunrådskollegan Henrik Oretorps inlägg på hans blogg idag. Det handlar om att skapa tydlighet mellan kommun och näringsliv. Vi drar åt samma håll och jag känner att det kan komma något mycket bra ur denna diskussion.

Den utredning som gjorts på Stadskontoret har sin förtjänst inte minst på det viset att den ställt frågor på sin spets genom sina förslag. Den har lämnat långtgående förslag som tvingar fram en djupare diskussion. För egen del har jag redan uttalat att jag först och främst ser ändrade arbetssätt i stället för stora organisationsförändringar.

Nu återstår ett par veckor innan politiken ska ta upp frågan till ny behandling på ledningsutskottet. Det är av godo att det uppstått en bra debatt innan dess.

Ny geografi och ny arbetsmarknad.

Ibland får man ta sig tid att läsa dokument som inte omedelbart är kopplade till den kommunala ärendenhanteringen. Arena för tillväxt publicerar varje år “Sveriges nya geografi” . Det är ett lättläst häfte med illustrativa kartor som beskriver befolkningsutvecklingen i olika avseenden.

Vi kan se att Halmstad ligger i ett område med god befolkningstillväxt. Vi ser också att andelen unga under 20 år i procent av kommunbefolkningen är lägre i Halmstad än i övriga länet. Vi ligger bra till i Halmstad när det gäller andeln elever med fullföljd gymnasieutbildning. Halmstad sticker också ut i avseendet att andelen förvärvsarbetande som arbetar i kunskapsintensiva tjänstenäringar är högre i Halmstad än i det närmaste geografiska omlandet.

Ibland kan det vara bra att kika lite i statistik. Bilden av den egna kommunen måste uppdateras regelbundet för att vi ska gör rätt saker. Bilden av Halmstad som en kommun som idag är betydligt mer kunskapsintensiv än många av grannkommunerna är intressant och sannolikt delvis ny för många.

Halmstads styrka är bredden i näringslivet. Vi måste emellertid även ha tydligare spets i vissa avseenden. Mot den bakgrunden är det intressant att förädla den utveckling som är på gång inom Högskolan i Halmstad. På vilket sätt högskolan, kommunen och näringslivet tillsammans kan medverka till att utveckla Halmstads näringsliv blir därför en viktig utmaning för oss.

Några rader om vecka 3

Så här på fredagseftermiddagen kan jag lägga en intressant arbetsvecka till handlingarna. Ett verksamhetsbesök i Vallåsskolans kök och ett företagsbesök på National i Trönninge var några av aktiviteterna.

Besöket på National blev intressant på flera sätt. Jag fick inspel om bl.a. vilken typ av stöd eller hjälp som kan vara intressant för en företagare ur ett EU perspektiv. Det blev också tydligt att det som händer i Kina påverkar näringslivet i vårt närområde. Det är inte fel att fortsätta de diskussioner som påbörjats i kommunstyrelsen om att öka kunskapen om Kina och Kinas påverkan.

Nästa vecka inleds som vanligt på måndagar med en fullmatade arbetsdag med interna möten i Femklövern. På kvällen får våra förtroendevalda information om aktuella planer kring resecentrum, transportplan och fördjupad översiktsplan för staden.

På tisdagen står på tur årets första träff med Femklöverns ordförandegrupp. Jag har nöjet att ta emot elever från Osnabrück i kommunfullmäktiges sessionssal innan eftermiddagen ägnas åt sammanträde med kommunstyrelsen.

Jag är senare i veckan med på SKL:s internationella dag och den månatliga träffen med SKL:s politikergrupp. För min del är det möte med internationella beredningen, som bland annat får besök av Danmarks ambassadör i Sverige med anledning av att Danmark nu har ordförandeskapet i EU.