Månadsskifte

Nästa vecka har vi redan månadsskifte. Jag inleder veckan bland annat med att vara ordförande på Söndrumsmoderaternas årsmöte i Tylebäck. Kommunstyrelsen har möte hela tisdagen. Det är ett informations- och diskussionsmöte. KS arbete har verkligen förändrats det senaste året. Tidigare var det mest ett sammanträde där beslut klubbades. Men nu är det en möjlighet till diskussioner på ett helt annat sätt.

På tisdag blir det delrapport från den utredning som håller på att titta på förutsättningarna för Hallands hamnar att bilda ett gemensamt bolag för Halmstad och Varberg. Vi kommer att tala om den strategiska näringslivsutvecklingen i Halmstad. Det känns bra att strategifrågorna blir tydligare i KS. Det aktuella projektet om Stadens hjärta finns också på agendan. Därutöver ett antal beslutsärenden från samhållsbyggnadsutskottet.

På onsdag förmiddag är det ett viktigt kunskapsmöte i Varberg om framtidens hemsjukvård. Det är en fråga som följt med under många år. Fördelningen av kostnader och ansvar mellan kommunerna och regionen är ännu inte löst på ett bra sätt. Vi får se om Varbergsmötet kan ge oss ökade kunskaper i frågan.

Därefter har jag förberedelser för sammanträde med styrelsen för Halmstad Rådhus AB senare i februari. Vi har ett möte med juryn för det s.k. LIFE priset som Entreprenörsregionen delar ut till bästa uppsats av lärarstudent som skriver om entreprenöriella ämnen. Lite trist att det är så få som söker. Priset är trots allt på 50 000 kronor. I år är Älmhult ordförandekommun vilket innebär att prisutdelning sker där i oktober. Vi ska se över kriterierna för priset.

För min del blir det därefter KSO konferens i Stockholm i slutet på veckan. Arbetsmarknadsministern, finansmarknadsministern och infrastrukturministern finns med på agenden, liksom både moderaternas partisekreterare och biträdande partisekreterare. Det är alltid givande att träffa sina KSO kollegor och få möjligheter till ett erfarenhetsutbyte.

Gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras

Det känns mycket bra att en tydlig politisk majoritet ställt sig bakom det förslag till handlingsprogram för hållbara transporter som nu är på väg fram till kommunfullmäktige i februari. Arbetet med planen har pågått under flera år. Men så är det också ett omfattande dokument med ambitionen att fungera som underlag för beslut med sikte på år 2030.

Nytt planen är bland annat synen på olika sätt att förflytta sig. Tidigare har vi inte talat om särskilda åtgärder för gångtrafiken. Nu är gång och cykel uppdelat. Cykel som transportmedel får en betydligt högre status genom att särskilda superstråk för cykel lyfts fram som en möjlighet att användas som det kanske viktigaste transportmedlet för många inte minst för att ta sig till och från arbetet. Eftersom nationella studier visar att cirka 50% av alla bilresor är kortare än 5 kilometer, så menar jag att det finns en betydande potential för fler att i framtiden använda cykel om cykelvägnätet upplevs som tillgänglig och säkert.

Planen uttalar att biltrafiken ska ha god framkomlighet i huvudvägnätet, men samtidigt är det en tydlig ambition att minska biltrafiken främst i de centrala delarna. När vi säger minska så skall samtidigt hänsyn tas till att folkmängden ökar. Antalet bilar kommer sannolikt att bli fler, men inte öka i samma takt som befolkningen eftersom ett förbättrat utbud av möjligheter till gång, cykel och kollektivtrafik gör att fler väljer att förflytta sig på andra sätt än med bil.

Vi kommer att arbeta efter fyrstegsprincipen. Det innebär att enklare förändringar väljs först och stora investeringar sist. Det betyder att vi ett evemtuellt beslut om en ny bro över Nissan blir aktuell i ett senare skede, kanske någon gång kring 2020-2030. Då kommer vi att se om behovet av ny bro kvarstår efter att en rad andra åtgärder vidtas. Å andra sidan kan en kombinerad gång, cykel och bilbro över Nissan innebära en fin möjlighet att ta sig med cykel eller promenera längs kusten. Jag bedömer också att en ny bro kommer att behövas om utbyggnaden av bostadsområden på Söder och Tullkammarkajen förverkligas.

Jag rekommenderar alla som är intresserad av Halmstads utveckling att ta del av transportplanen och läsa alla delar.

EU och kommunerna

En gång per månad träffas kommun- och landstingspolitiker i SKL:s regi inom ramen för SKL:s beredningar. Det är ett utmärkt forum för att få ökad kunskap om vad som är på gång i olika avseende. När den moderata gruppen möts har vi ofta besök av någon företrädare för regeringen. Denna gång kom Beatrice Ask och redogjorde för de relativt många lagförslag som är på väg fram inom justitiedepartementet.

Eftersom jag är vald till EU:s regionkommitté så är jag även adjungerad till SKL:s internationella beredning. Denna gång hade beredningen besök av Danmarks ambassadör i Stockholm. Hon redogjorde för de prioriteringar som det danska ordförandeskapet vill lyfta fram under första halvåret 2012.

Det handlar om fyra punkter. Stabilitetsfrågorna och de ekonomiska utmaningarna för Europa är en självklar punkt. Arbetet för ett mer dynamiskt Europa är den andra punkten. Inom detta område är ett antal lagförslag från kommissionen på gång. Det gäller till exempel arbetstidsdirektivet, upphandlingsfrågor, en digital inre marknad m.m. Dessa kommer naturligtvis att påverka kommunerna direkt. Klimatfrågorna är den tredje punkten och till slut arbetet för ett säkert Europa.

För oss i Halland är frågan om sammanhållningspolitikens utformning efter 2013 särskilt viktig. Det finns en diskussion om att EU:s fonder främst ska gå till de delar av Europa med lägst tillväxt. Personligen tror jag det är viktigt att även tillväxtområden som till exempel Halland kommer ifråga eftersom de områden som tillåts växa samtidigt generarar tillväxt också i andra områden.

Det är egentligen märkligt att det i så liten utsträckning förs en diskussion i Sverige om hur sammanvävt vi lever i en global ekonomi. Det är inte enkelt att göra det på ett pedagogiskt sätt. Men det är nödvändigt med ökad förståelse för att kunna fatta rätt beslut på lokal nivå.

Femklövern aktiv i näringslivsfrågan

Det var intressant att läsa kommunrådskollegan Henrik Oretorps inlägg på hans blogg idag. Det handlar om att skapa tydlighet mellan kommun och näringsliv. Vi drar åt samma håll och jag känner att det kan komma något mycket bra ur denna diskussion.

Den utredning som gjorts på Stadskontoret har sin förtjänst inte minst på det viset att den ställt frågor på sin spets genom sina förslag. Den har lämnat långtgående förslag som tvingar fram en djupare diskussion. För egen del har jag redan uttalat att jag först och främst ser ändrade arbetssätt i stället för stora organisationsförändringar.

Nu återstår ett par veckor innan politiken ska ta upp frågan till ny behandling på ledningsutskottet. Det är av godo att det uppstått en bra debatt innan dess.

Ny geografi och ny arbetsmarknad.

Ibland får man ta sig tid att läsa dokument som inte omedelbart är kopplade till den kommunala ärendenhanteringen. Arena för tillväxt publicerar varje år ”Sveriges nya geografi” . Det är ett lättläst häfte med illustrativa kartor som beskriver befolkningsutvecklingen i olika avseenden.

Vi kan se att Halmstad ligger i ett område med god befolkningstillväxt. Vi ser också att andelen unga under 20 år i procent av kommunbefolkningen är lägre i Halmstad än i övriga länet. Vi ligger bra till i Halmstad när det gäller andeln elever med fullföljd gymnasieutbildning. Halmstad sticker också ut i avseendet att andelen förvärvsarbetande som arbetar i kunskapsintensiva tjänstenäringar är högre i Halmstad än i det närmaste geografiska omlandet.

Ibland kan det vara bra att kika lite i statistik. Bilden av den egna kommunen måste uppdateras regelbundet för att vi ska gör rätt saker. Bilden av Halmstad som en kommun som idag är betydligt mer kunskapsintensiv än många av grannkommunerna är intressant och sannolikt delvis ny för många.

Halmstads styrka är bredden i näringslivet. Vi måste emellertid även ha tydligare spets i vissa avseenden. Mot den bakgrunden är det intressant att förädla den utveckling som är på gång inom Högskolan i Halmstad. På vilket sätt högskolan, kommunen och näringslivet tillsammans kan medverka till att utveckla Halmstads näringsliv blir därför en viktig utmaning för oss.

Några rader om vecka 3

Så här på fredagseftermiddagen kan jag lägga en intressant arbetsvecka till handlingarna. Ett verksamhetsbesök i Vallåsskolans kök och ett företagsbesök på National i Trönninge var några av aktiviteterna.

Besöket på National blev intressant på flera sätt. Jag fick inspel om bl.a. vilken typ av stöd eller hjälp som kan vara intressant för en företagare ur ett EU perspektiv. Det blev också tydligt att det som händer i Kina påverkar näringslivet i vårt närområde. Det är inte fel att fortsätta de diskussioner som påbörjats i kommunstyrelsen om att öka kunskapen om Kina och Kinas påverkan.

Nästa vecka inleds som vanligt på måndagar med en fullmatade arbetsdag med interna möten i Femklövern. På kvällen får våra förtroendevalda information om aktuella planer kring resecentrum, transportplan och fördjupad översiktsplan för staden.

På tisdagen står på tur årets första träff med Femklöverns ordförandegrupp. Jag har nöjet att ta emot elever från Osnabrück i kommunfullmäktiges sessionssal innan eftermiddagen ägnas åt sammanträde med kommunstyrelsen.

Jag är senare i veckan med på SKL:s internationella dag och den månatliga träffen med SKL:s politikergrupp. För min del är det möte med internationella beredningen, som bland annat får besök av Danmarks ambassadör i Sverige med anledning av att Danmark nu har ordförandeskapet i EU.

Kundservice i fokus för företagen

De senaste veckorna har frågan om hur kommunen på bästa sätt ska skapa förutsättningar för näringslivets utveckling diskuterats. Bland annat har kommunens organisation tagits upp och ett utredningsförslag lämnats.

Jag tycker det är bra och riktigt att ifrågasätta de strukturer vi arbetar med. Det ska vi fortlöpande göra i olika avseenden. I de resonemang jag fört den senaste tiden framkommer, tycker jag, en bild som visar att det mer handlar om ett behov av nya arbetssätt, som kanske inte behöver leda till helt ny organisation. Däremot nya instruktioner, mandat och rutiner.

Jag vill hitta en lösning som innebär att vi i Halmstad kan erbjuda till exempel en personlig handläggare för företagare. Det kan vara en person som har sin tjänst i en av våra förvaltningar eller i ett av våra bolag, men som kan ingå en grupp av företagshandläggare som får en särskild kompetens att arbeta med de frågor de handlägger i ett näringslivsperspektiv. På det viset vill jag lyfta fram betydelsen av attityd, bemötande, ”ett besked” för hela kommunen, möjligheten att hela tiden kunna lämna en samlad information om hur ett ärende ligger till. En person i kommunen får samtidigt överblick över ett ärende och skulle kunna få mandat att agera för att processen ska flyta smidigt.

Jag räknar också med en ökad grad av samordning mellan näringslivsbolaget och vårt destinationsutvecklingsbolag i och med att de samlokaliseras. Det betyder att jag i nuläget inte bedömer att bolagen behöver vara en del av ett nytt sammanslaget bolag.

Kommunstyrelsen ska emellertid utveckla sin roll för det strategiska och övergripande näringslivs- och arbetsmaknadsfrågorna. Det kan krävas förtydliganden i reglementen och verksamhetsplaner, liksom ansvarsfördelning mellan olika tjänstemän och enheter.

En annan del i denna diskussion är formerna för de löpande kontakterna med näringslivets företrädare. Även i detta avseenden finns det skäl att tänka i nya banor. Styrelsen för näringslivsbolaget är har idag en blandad sammansättning. Dessutom finns ett näringslivsråd. Till detta kommer självklart löpande informella kontakter. Även i detta avseende finns en potential för nytänk.

För mig är det angeläget att relativt snabbt se resultat av de ambitioner som finns. När jag talat med olika människor ser jag en risk för att större omorganisationer gör att vi initialt kanske tappar fart så att de reella förändringarna som företagen efterfrågan äger rum först efter en längre omställningsperiod.

Det återstår flera frågor att lösa innan vi är klara att till ledningsutskottet den 7/2 lägga fram ett förnyat uppdrag till kommunchefen med anledning av utredningens slutsatser och de överväganden som nu görs i de politiska partierna. Jag är för min del fortfarande öppen för synpunkter i denna fråga, både från andra partier och övriga intresserade.

Buss 40 på Kärleken

Igår genomförde Hallandstrafiken ett informationsmöte om den framtida kollektivtrafiken på Kärleken. Det var en välbesökt lokal. Många intresserade. Jag uppfattade saken så att de flesta önskar att linjen 40 ska trafikera området på på ett sätt som skapar en god tillgänglighet för invånarna. Det är ett naturligt önskemål.

Jag inser samtidigt att alla vi som är förespråkare för att fler ska intressera sig för att åka kollektivt har en utmaning framför oss. Kollektivtrafiken kom till en gång för att människor som saknade tillgång till bil skulle ha goda möjligheter att ta sig till arbete eller förflytta sig på sin fritid.

Nu är ambitionerna större. Nu är det en uttalad målsättning att även få fler bilister att åka buss oftare. Det leder till lägre miljöbelastning och färre antal bilar i stadskärnor som i de flesta fall inte är dimensionerade för de biltrafikökningar som vi ser.

Det finns en hel del studier som visar att en viktig åtgärd som får fler att välja buss är ett linjenätet som är relativt rakt, enkelt att förstå och snabbt. Förlorar bilisten mycket tid på att åka buss i relation till att ta den egna bilen, så väljer många att ta bilen trots att kostnaderna för drivmedel hela tiden ökar.

Området Kärleken och Sofieberg kommer att få många fler invånare under de närmaste tio åren. Dessutom öppnas nya verksamhetsområden med stora arbetsplatser på Kårarp och Vrangelsro. Det är därför nödvändigt att Hallandstrafiken studerar olika alternativ för att möta den utveckling som kommunen aktivt medverkar till och som jag inte tror att det finns invändningar emot.

Vid mötet talades om olika alternativ för en ny busslinje. Men en ny sträckning av stomlinjen behöver ju inte innebära enbart nackdelar, som jag tror att många är oroade för.

Det koncept som nu utvecklas handlar ju om att komplettera stomlinjer med bussar som med lägre turtäthet trafikerar andra delar av området. En generell ambition är att det ska finnas busshållplatser ca 400 meter från bostaden. Vill man minska det avståndet så är det förenat med kraftigt ökade kostnader. Det finns då andra lösningar man kan överväga i form av s.k. närtrafik som är anropsstyrd och biljettpriset är detsamma som för en vanlig buss.

De bedömningar som nu görs är att linje 40 inte kommer att få en ny sträckning i år och knappast heller under nästa år. Det finns fortfarande tid att hitta lösningar. Regionfullmäktige kommer i juni att ta ställning till trafikförsörjningsplanen. Den kommer dessförinnan att ha varit på remiss hos kommunerna. Hallandstrafiken kommer även att bjuda in till ett öppet informationsmöte i respektive kommun.

Jag välkomnar att många är engagerade i hur vi ska utveckla möjligheterna att åka buss i Halmstad.

Min kalender vecka 2

Den första veckan har jag kunnat jobba med förberedelser av olika slag. Planering av möten och verksamheter under 2012. Det är redan mycket inbokat, men jag har lagt in tid för fler företagsbesök under 2012. Särskilt roligt är det när företag hör av sig och vill ha ett besök. Så är fallet med National Gummi som jag besöker på fredag den 13/1. Det är en stor verksamhet i vår södra kommundel.

Vi har ett första sammanträde med ledningsutskottet där det blir diskussion bland annat om e-förvaltning. Jag tror det finns mycket att göra för att öka servicenivån med hjälp av e-förvaltning. Men det brukar kräva rätt stora invetseringar initialt.

Det blir också ett besök på Vallåsskolans kök. Jag har besökt några av kommunens kök under de senaste veckorna. Det är verkligen roligt att se att ett politiskt initiativ fått så bra genomslagskraft. Jag tänker på Femklöverns extra satsning på förhöjda matupplevelser både i skolor och äldreboenden. Med relativt små medel så har entusiastiska och kunniga medarbetare gjort att Halmstad fått till och med nationell uppmärksamhet för hur vi jobbar med mat och matupplevelser.

Kommunberedningen har sitt första sammanträde för året. Det äger rum i Kungsbacka. Flera högst aktuella frågor står på dagordningen, bland annat biogasutredningen i länet, trafikförsörjningsprogrammet och framtidens hemsjukvård.

Dessutom är det är en del interna planeringsmöten inom Femklövern och vi har ett första sammanträde med Femklöverns verksamhetsberedning inför budgetarbete. Vi börjar med att se över de konkretiserade målen.

God fortsättning på det nya året

Det nya året har startat och med det nya föresatser. Säkert är det många som liksom jag har ambitioner att göra saker ännu bättre detta år. Några särskilda nyårslöften har jag inte utfärdat för mig själv.

Sociala medier och hur politiker har diskuterats en del i medier. Facebook, Twitter och bloggar är vanliga. Hemsidor talar nästan ingen om längre. Det kan man ha som en anslagstavla kanske, men hemsidan saknar möjligheten till snabba och enkla uppdateringar i de flesta fall.

Facebook är rätt enkelt att använda och kan skötas per mobiltelefon, men för min del har jag inte ambitionen att göra inlägg där varje dag. FB tycker jag passar bra för att ge snabba uttryck för vad man känner/tycker eller håller på med just nu.

Bloggen tycker jag är mest intressant att jobba med. Den ger utrymme för att snabbt kunna meddela en ståndpunkt eller information i en aktuell fråga. Det finns plats för att göra detta i ett format som tillåter att man mer text än FB och Twitter. Den kan dessutom läsas av alla. En del prenumererar på inlägg. Tidigare hade jag ett nyhetsbrev med en sändlista via e-post. Jag tycker fortfarande det är en bra form, men inte för dagsaktuella snabba synpunkter.

Man får också betänka att oftast är det inte många minuter per dag som står till förfogande för skrivande. I vart fall hoppas jag att kunna utveckla mitt bloggande så att det blir fler inlägg 2012 än det var 2011.