Idag tog jag mig tid att lära mig en del om en viktig del av den kommunala verksamheten, nämligen våra naturreservat och varför vi har reservat. Under kommunekologens sakkunniga ledning besökte jag det blivande reservatet i Biskopstorp samt Alet.

Det är en speciell känsla att vistas på en knalle mitt inne i skogen där bokträden reser sig höga, är över 300 år gamla, samsas med nedfallna träd som aldrig rörts av människor och dessutom ”höra” tystnaden.

Någon mil från Halmstad finns det ett inland med mycket höga naturvärden, som jag hoppas att fler ska upptäcka. Halmstad är mer än våra fina stränder.

Naturreservaten fyller både en funktion för att bevara den biologiska mångfalden i stort, en enskild biotop etc. Naturen har ett värde i sig, som människan inte kan sätta sig över oreflekterat.

Dessutom finns det ett värde ur rekreationssynpunkt.

Jag stöter ofta på naturvärdena i de planer som vi beslutar. Denna förmiddag gav mig en ökad insikt i syftet med reservatbildningar och vad som faktiskt finns att uppleva.

En upplevelse är inte alltid ett event eller ett möte med människor. Det kan vara mötet med naturen eller tystnaden också.

Jag hittade en stubbe på ett ställe i skogen. Brant på ena sidan. Utsikt över en äng och Suseån på andra sidan. Perfekt ställe för att njuta, reflektera eller fundera. Bra att veta.

Men den närmaste tiden blir det möten med människor som gäller. Alla dessa möten och intryck kan dock behöva smältas. De kan vara skönt att göra ostört. Det finns anledning att slå ett slag för inlandets potential, samtidigt som vi inte ska glömma de stadsnära rekreationsområden som finns i t.ex. Alet

Annonser