Nyligen uttalade statsministern är det bör vara möjligt för människor att  i större utsträckning arbeta efter det att man fyllt 65 år. För det fick ha kritik. Kvällstidningarna fylldes av rubriker med ”läsarstormar”. Men några av Reinfeldts motståndare vågade uttrycka förståelse för att frågan bör diskuteras från flera utgångspunkter. Jag tror att fler debattörer skulle tjäna på att ta sig en titt i statistik som visar bedömda förändringar av befolkningsstrukturen.

Glädjande nog har vi anledning att tro att Hallands befolkning kommer att öka under perioden 2010-2030. Fler andra län i landet minskar. Enligt den omvärldsanalys som regionfullmäktige kunnat ta del av kommer Halland att ha cirka 344 000 invånare 2030. Det är de över 65 år som ökar mest. Ökningen är ca 39 % för dem, medan ökningen för totalbefolkningen är ca 15 %. Det är skillnader som medför att spelplanen förändras både för individer och samhället i stort. Det är dumt att bortse från detta och låtsas som om detta inte kommer att inträffa. Prognoser kan slå fel, men trenden verkar tydlig.

När Otto von Bismarck införde folkpension i Tyskland under 1800-talets sista decenium sattes pensionsåldern till 70 år. Medellivslängden i Tyskland var 45 år. Hans löften var med andra ord samhällsekonomiskt relativt riskfria vid tiden för införandet. Det behöver inte påpekas att vi idag har ett helt nytt läge då betydligt färre ska försörja allt fler. Sverige har genom beslut av en bred majoritet i riksdagen ett med internationella mått mätt robust och flexibelt pensionssystem. Tittar vi på framtida befolkningsprognoser för Halland och Sverige så tror jag att de flesta förstår att flexibiliteten när det gäller när vi ska gå i pension bör öka ytterligare. Individuella och samhällsekonomiska hänsyn talar för det. Jag ser det som en av de stora och viktiga politiska utmaningarna att ha förmågan att förstå och bemästra denna typ av frågor. Större än många av de dagliga beslut som vi arbetar med i politiken.

Det är endast 20 år till 2030. Om den befolkningsutvecklingen i Halland fortsätter att utvecklas enligt nuvarande prognoser, med bedömd sammansättning av olika åldersgrupper, så kommer kommunalskatten att öka med över 3 kronor och regionskatten med cirka 1:40 kr. Den del av befolkningen som förvärvsarbetar måste således avstå en betydligt större del av sina inkomster för att kommuner och landsting ska klara välfärdsuppdraget. Detta kommer troligen även att påverka tillväxten. Dessutom kommer behovet av arbetskraft i välfärdssektorn att öka betydligt.

För egen del tycker jag det vore på sin plats att skapa förutsättningar för en klok debatt med inriktning på hur vi ska finna rimliga och långsiktiga strategiska lösningar. Jag vill tro att finns stora möjligheter i det som sker. Men vi måste vara beredda på att tänka i nya banor.

Annonser