Sedan en tid bor jag 13 kilometer från Stora Torg i Halmstad, i det natursköna omgivningarna i Kvibille. Jag trivs verkligen bra med att bo på landet och att leva ett liv nära naturen. Det är härligt att kunna följa årstiderna på ett annat sätt än när man bor i en stad. Känslan av lugn är också betydelsefullt när man annars har en yrkesverksamhet som tar en stor del av dagen i anspråk.

Men för den skull önskar jag inte bo avskärmat. Uppkoppling är viktigt. Jag är dessutom aktiv tidningsläsare. Det känns viktigt både privat och i mitt politiska uppdrag att kunna ta del av nyhetsflödet direkt på morgonen.

Nu har Hallandsposten meddelat att utkörningen till min brevlåda upphör den 4/12. Då får jag 1,5 kilometer enkel väg till en ny brevlåda som ska sättas upp. Det är onekligen lite annorlunda i jämförelse med när jag tidigare bodde i lägenhet på Syskonhamnsgatan. Där låg tidningen på hallgolvet varje morgon.

Jag inser att ett privat företag inte kan betala för att köra ut tidningen, samtidigt som vi prenumeranter troligen inte är så intresserade av att betala så mycket mer i avgifter.

Nu får jag alltså bestämma mig. Ska jag fortsätta med morgontidningar i pappersform? Antingen cykla eller promenera i pannlampans sken (gatljus finns som bekant inte på landet) vid 6-tiden på morgonen och försöka se det positiva i att det ger frisk luft och lite motion. Ska jag skippa papperstidningarna och bara läsa digitalt? Eller är det rent av så att det är lika bra att sluta med egna prenumererade dagstidningar?

Men hur blir det då om man ska riva ut ett recept, lösa korsord, stoppa tidningspappret i de våta skorna? Tidningspapper är dessutom perfekt för att göra rent speglar och glasytor med, tända en brasa etc. Det finns många användningsområden förutom att sätta sig i en fåtölj för läsa tidningen. Läsningen är ju grundidén för att hålla sig informerad eller för nöjes skull. Vanans makt är svår att ändra. Dessutom fordrar ju den digitala tidningen en bra uppkoppling. Det är vi inte så vana vid på landet. Titt som tätt är förbindelsen inte på plats.

Jag hade Svenska Dagbladet digitalt ett tag, men gick tillbaka till pappersformatet. Men det är nog lika bra att ställa om till den digitala världen och läsplattor även om läsbarheten och framförallt känslan är sämre. Om fem år kanske det inte finns papperstidningar längre. Finns det alls några prenumeranter?

Det känns lite konstigt att bo så nära den centrala staden och ändå uppenbarligen för långt bort för att utkörning av tidningar till bostaden inte längre kommer att fortsätta.

Annonser