Statministern hade kallat samman till ett stort möte i Stockholm idag med ledande företrädare från olika delar av samhällslivet. Vi fick veta att regeringen har aktiverat krisberedskapsfunktionen med anledning av de många flyktingar som nu söker sig till Sverige. Säkert motiverat. Vi ser att du nu börjar bli akut brist på möjligheter att ordna tak över huvudet för dem som kommer hit.

Jag tror att det kan vara en poäng att samla olika aktörer för att markera allvaret,  men det är också en balansgång på slak lina mellan att uttala fina ord och ambitioner och också ha förmåga att ta initiativ till konkreta aktiviteter. Det senare noterade jag inte särskilt många.

Jag tror att LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson stod för ett av dagens viktigaste konstaterande. Han vill att vi ska se även de invånare som är oroliga för det som sker nu. Vi ska ta en diskussion med dem på allvar. Det gäller att skapa en känsla av trygghet i hela samhället menade han.

Jag tycker också det är viktigt. Det kommer att ske en påverkan på samhället och vi måste förstå vad det kan komma att betyda på sikt och tala om det. Nu är vi inne i ett akut skede, men vi måste samtidigt försöka se den längre siktens förändring.

Inom tio år kommer det offentliga Sverige att behöva 500 000 nya medarbetare. Den stora utmaning vi ser nu bör kunna vändas till en möjlighet, men vi måste i så fall göra det lättare att både anställa och att bygga.

Mitt bestående intryck av dagens konferens är det inte presenterades några påtagliga initiativ från regeringens sida, men jag delar uppfattningen att läget kräver en diskussion om lösningar som tas fram i samförstånd och är långsiktiga.

Annonser